torsdag 12 april 2012

KRAM

Samtliga gruppmedlemmar (inklusive min syster) har haft betydande roller för att denna film, men på grund av mitt stora filmskaparintresse har jag skrivit manus, gjort tecknade "bildspel" för olika kameravinklar och scener innan påbörjad filmning, regisserat, redigerat och filmat alla scener förutom de då jag själv deltog i bild.

Eftersom vi filmade under tre olika dagar stämmer vissa detaljer ej överens från bild till bild. Antingen har vi rent av glömt rekvisitan hemma eller så har vi inte haft tillgång till densamma vid ett senare tillfälle. Detta har vi dock löst snyggt via redigering och filmteknik då till exempel själva cykeln inte är i bild när Anna anländer till skolan, men eftersom folk är så vana vid att se människor på cykel så ifrågasätter det medvetna inte vad som försiggår när hon glider förbi på endast en sadel.

Vi har även fått smaka på problemlösning under projektet! Vi ställdes inför vissa komplikationer, då vi visste hur vi ville att scenen skulle se ut men inte hur vi skulle kunna filma det snyggt och få det att se professionellt ut. Ett exempel är i början när kameran går i en halvcirkel runt Matilda som sitter på sängen. För att få stabil och "mjuk" kamerarörelse då så satt jag och filmade på en "kontorsstol" med rullhjul medan Beatrice puttade stolen försiktigt. Vi använde samma teknik i slutet av filmen också, då kameran svävar i en cirkel runt Anna och Matilda som kramas!

Jag önskade en estetiskt vacker film med fokus på påtaglig och känsloladdad stämning i bilderna, vilket jag tycker att jag uppnått, mycket tack vare efterfrågad känsloladdning i respektive huvudpersoners ögon. Och med tanke på att jag redan i manus beskrivit huvudpersonernas (med fokus på karaktären "Matilda") uppenbarelser väldigt ingående och sedan regisserat därefter, kan jag i efterhand konstera att även detta blev uppfylld då vi fått mycket respons av personer som blivit berörda, vilket var målet.

Min lillasyster tipsade om låten och när vi på skoj testade att sätta in den i filmen, visade det sig att den var som skräddarsydd för händelseförloppet och budskapet i filmen!

Det tog sammanlagt nästan 12 timmar för mig att redigera filmen. Den största orsaken till detta var att jag aldrig använt iMovie förut, men också för att jag är lite pedantisk i mina verk. Jag hade räknat med att klara mig på hälften så lång tid, vilket är anledningen till varför filmen är lite försenad.

Efter Oscarsgalan känns det lite snopet. Jag har lagt ner oerhört mycket själ i filmen och att bara få en nominering utav alla möjliga känns orättvist, med tanke på hur bra resultatet faktiskt blev.

Filmen ligger ute på youtube och har för tillfället 306 visningar. Länk till filmen:
http://www.youtube.com/watch?v=i9mZXvPavH0

Jag och min syster engagerar oss i samhällsförbättrande projekt hos Nätverket SIP och med tanke på att filmen har en sådan inriktning, har vi fått användning för den även där!

Det har varit ett otroligt kul projekt och jag är fantastiskt nöjd och kan tänka mig att filmen kan komma till användning även i framtiden.





söndag 15 januari 2012

UPDATE

Manuset håller en röd tråd och följer den officiella teorin om filmuppbyggnad.
Anslag: Matilda är olycklig för att hon inte får någon kärlek, till skillnad från Elin som smittas med kärlek av mamman och är lycklig.
Karaktärer: Elin glad och bekymmerslös, Matilda sorgsen och hopplös.
Konflikt: Elin får uppmärksamhet och glädje utav en lapp, Matilda får ingen kärlek av sin pappa.
Upptrappning av konflikt: Elin möter omgivningen med kärlek och glädje och får då i gengäld uppskattande leenden eftersom de hon uppmärksammar med sin glädje smittas positivt. Eftersom Matilda inte får kärlek hemifrån i synnerhet, känner hon sig redan värdelös och uppmärksammar det som "bevisar" detta för henne och känner sig då mer och mer osynlig.
Lösning/Klimax: Äntligen får Matilda kärlek när hon möter Elin.
Avtoning: Och man förstår att Elin i sin tur blivit smittad med kärlek av mamman.


Vad går bra?
Vi tycker att vi lyckats utforma ett manus som effektivt uppnår vårt mål med filmen; ett starkt intryck och förståelse för hur lätt vi påverkar våra medmänniskor, både negativt och positivt.
Vi känner oss även lugna med arbetsprocessen och ska börja filma när Anna och Beatrice kommer hem från Thailand. 

Hur resonerar ni?
Vi vill inte dra ut på filmandet eftersom vi tänker oss att den utspelar sig i ett småländskt vinterlandskap, inte nödvändigtvis innehållande snö eftersom det inte är något utav våra bildliga krav, utan snarare på grund av det kalla morgondunkel som vi tycker förstärker den deprimerande känslan i Matildas scener och den mysiga känslan i Elins scener.
Inspiration inför arbetet med filmen finner vi i Friends senare reklamfilmer, vilka är väldigt fåordiga men som ger extremt starka intryck med hjälp av långa närbilder på ansikten som utstrålar känslor, främst då ansiktet utstrålar sorg eller tomhet. 

Vilka för- och nackdelar finns i diskussioner ni har?
Det finns vissa nackdelar med att filma i miljöer med mycket folk, i en skola till exempel. Det innebär att vi måste organisera en större folkmassa, eftersom scenen då Matilda går genom skolan är betydelsefull för filmen (att ingen ser henne). Vi måste då vara noga med att ingen kollar på henne och beter sig som om hon vore luft. Att få så mycket folk att genomföra en bra scen kan bli en utmaning.
Eftersom vi dessutom har höga krav på den estetiskt vackra delen måste vi skaffa oss lite bättre tekniska kunskaper om hur man hanterar en kamera på rätt sätt för att uppnå exakt den bild man önskar. En bra kamera med tillräckligt många megapixel och som lätt kan ställa in fokus, kan också bli en utmaning att få tag på.

De första scenerna i filmen blir däremot enkla att filma eftersom vi endast behöver inreda rummen rätt för att förstärka livssituationerna för respektive roller.
Det underlättar också att vi inte heller behöver införskaffa någon speciell rekvisita eller boka några speciella miljöer. Fysiskt och praktiskt sett är detta en enkel film att utföra, men eftersom den känslomässiga biten ska vara så slående kommer vi ändå få en väldigt rolig utmaning. 

Behöver ni lägga märke till detaljer?
Vi behöver ta stor hänsyn till detaljer som rätt ansiktsuttryck, känslan i ögonen, fokus i bilden och passande kameravinklar. Detaljerna är väldigt viktiga för oss eftersom det är med hjälp av dem som vi har möjlighet att förstärka varje känsla i varje scen och bild.
Hur löser ni problem?
Med sunt förnuft.

Vem driver arbetet, vem tar ansvar?
Eftersom idén med filmen är så viktig för mig har jag tagit på mig ledarrollen. Ett mindre balanserat arbete beror på både parter; jag har svårt att dela med mig utav arbetet eftersom jag inte vill riskera att filmen inte blir som önskad, samtidigt måste Anna och Beatrice ta mer initiativ eftersom bristen på just det, engagemang och glöd ligger till grund för min rädsla att överlåta arbete till dem.